Idag tog vakten Tab mig i handen när hon skulle ge mig nycklarna till bajshuset så därför tillägnas dagens blogginlägg handhållning i Tanzania. Det hålls väldigt sällan i handen mellan man och kvinna. Det flesta par man ser hålla i handen är yngre par. Att hålla i handen är snarare ett tecken på ett vänskapligt gillande och mest inom könet. Jag upphör trots denna vetskap aldrig att förvånas när äldre kostymklädda män kommer traskande hand i hand. Eller när de coola killarna tar varandra i handen och går. Eftersom homosexualitet är förbjudet i Tanzania och i princip likställt med stöld och mord så är det nog bara jag som västerlänning som reagerar på denna handhållning. För hålla i handen görs det, jämt och ständigt, eller hålla om handleden. Därför blev jag väldigt glad idag när Tab tog mig i handen och sen traskade vi hand i hand några meter, jag kände mig väldigt accepterad som mzungo då. Sen försökte hon, precis som tidigare dagar bjuda mig på frukost. Hade velat säga ja om det inte vore för att jag var mitt upp i samla prover från mina reaktorer.

Det här med att samla prover var för övrigt en väldigt varm sysselsättning denna kanske varmaste dag hittils. Det rann i praktiken om mig, stora eller jaa gigantiska svettdroppar trilla från ansiktet. Man smälter i princip bort just nu i det här landet om man inte har ett svalt laboratorium eller fläkt att gå till.

Imorse kändes det som de första dagarna i Tanzania igen, innan byn vant sig vid oss för det började med att vi precis klivit ut för ytterdörren då det kommer en gäng hantverkare först säger en av gubbarna ett ”habari” till Ida men så ser han mig och inser att han har ju två mzungos framför sig. Han verkar fått dagens uppvaknade och utropar lyckligt ”Mzungo!”. Vi kliver ut genom porten och där verkar en lite pojke överlycklig av att se oss och ler hela tiden mot oss medan vi väntar på daladalan. En lastbil stannar till varav killarna på flaket ropar mzungo. Sen på eftermiddagen när vi var in till stan tyckte jag också att det var ovanligt mycket mzungo, mambo, karibu-skrik efter oss. Men det är ju ganska kul att vara uppmärksammad och det mesta är ju faktiskt positivt.

Just det, vi var in till stan på tygmarknaden (tyvärr kom vi lite försent så de höll på att stänga). Jag hade på mig en skjorta och den hade jag uppknäppt så det var en urringning men eftersom jag hade ett linne under så trodde jag att det var ok. Men icke för mitt när jag går där så knäpper en kvinna knapparna på min skjorta så det inte finns nån urringning mer. Så var det med det. Tydligen hade en annan kvinna dragit ner Idas tröja för att det åkt upp lite så det blev en liten klipa mellan tröjan och kjolen.

På tal om värmen så hade vi ju en herrans massa strömavbrott igår så kvällen var olidlig. När strömmen väl kom tillbaka bestämde jag mig för att duscha och göra en riktig skrubb av mig själv. Så när man står där som mest intvålad och schamponerad, vad händer då om inte att strömmen går. Så jag fick famla i det kolsvarta mörkret efter skåpan och hinken med varmvatten för att skölja av mig. Famla efter handduken, försöka att inte halka när man stiger ut ur badkaret samtidigt som man hoppas på att man inte stöter på någon äcklig kackerlacka.